Öppet brev från SFTH angående ”Policyförändring gällande hormonell behandling till minderåriga patienter med könsdysfori på Astrid Lindgrens Barnsjukhus”

Svensk Förening för Transpersoners Hälsa (SFTH) är en yrkesförening vars ändamål är att utifrån ett tvärvetenskapligt och multidisciplinärt perspektiv bidra till att öka och sprida kunskap avseende utredning och behandling av personer med könsdysfori. Det är föreningens strävan att för denna grupp verka för rättvis vård och likvärdigt omhändertagande över landet.

Efter att ha tagit del av det ovannämnda dokumentet och det brev som har skickats hem till patienterna vill vi framföra följande:

Vi noterar att inte någon av de kollegor som direkt arbetar med patienter med könsdysfori har blivit tillfrågad innan detta beslut fattades. Det ser vi som anmärkningsvärt med tanke på att det finns lång erfarenhet både nationellt och internationellt av att ge hormonell behandling till barn- och ungdomar med könsdysfori. Vi instämmer i att den evidens som finns för denna behandling är begränsad. Å andra sidan har teamet i Amsterdam gett den här typen av behandling till barn och ungdomar sedan 1989. Det betyder således att det finns beprövad erfarenhet, vilket har sammanfattats i det så kallat ”Dutch protocol”.

Kunskapen behöver utökas genom forskning och datainsamling. Flera av våra medlemmar besitter hög kompetens gällande forskning och är mer än intresserade av att delta i forskningsprojekt gällande denna patientgrupp. I styrgruppen för Könsdysforiregistret har fattats ett beslut för två år sedan att även barn och ungdomar ska inkluderas. Registret kommer att ge en unik möjlighet till systematisk datainsamling.

Våra medlemmar ser med förvåning att ett domstolstolsbeslut i Storbritannien väger tyngre i argumentationen än professionens samlade kunskap och erfarenhet. Nämnas kan att det har kommit andra domslut på senare tid från samma land med helt annat utfall vilket dock inte nämns i dokumentet. Det är vida känt att all behandling inom barnmedicin inte har höggradig evidens men erforderlig behandling ges ändå. Vid tidig pubertet är användning av GnRh-analog en beprövad behandling. Vad motiverar skillnaden i riskbedömning gentemot barn och ungdomar med könsdysfori?

Vi är måna om samarbete och god relation till olika företrädare inom professionen och även med patientorganisationerna. Ömsesidig respekt och förståelse är en grundförutsättning för att vi skall kunna öka kunskap inom området och ge erforderlig vård. Vården av personer med könsdysfori bedrivs i multidisciplinära team där det är av stor vikt att professionella inom psykiatri och somatik samarbetar för hög medicinsk säkerhet och trygghet för patienterna och anhöriga.

Det är lika självklart för oss som för ledningen för Astrid Lindgren Barnsjukhus att bedriva god och säker vård. Patientsäkerheten kan dock äventyras även genom att underlåta behandling. Barn och ungdomar med könsdysfori har ett signifikant lidande som ofta lindras markant av hormonell behandling. Suicidrisken ligger högt i denna population. Behandling som syftar till att minska könsinkongruensen reducerar suicidrisken och ökar livskvaliteten.

Tillgängliga studier tyder på att ånger är ovanligt. Det förekommer dock att patienten ångrar sig och avslutar den könsbekräftande behandlingen. Dessa fall har på senare tid rönt stor medial uppmärksamhet. Detta bör dock inte avskräcka professionen från att ge en behandling som i många fall är livsavgörande. Föreningens medlemmar är måna om att individen skall genomgå en gedigen utredning innan beslut om könsbekräftande behandling fattas vilket i sin tur minskar risken för ånger. Det finns dock ingen medicinsk disciplin där behandlingen träffar 100 % rätt vilket professionen krävs på i den pågående debatten. Träffsäkerheten kan dock ökas ännu mer om forskning och datainsamling bedrivs.

Medlemmarna inom Svensk Förening för Transpersoners Hälsa står till förfogande för vidare samtal och samarbete för att främja patienternas såväl somatiska som psykiska hälsa.

Å föreningens vägnar
Attila Fazekas
ordförande